Samtidigt som alla är överens om att Gnesta skolor behöver utvecklas genomför den styrande majoriteten av Socialdemokrater och Moderater nu nya nedskärningar.

På Barn- och utbildningsnämndens möte den 30/6 godkändes 10 förslag på åtgärder för att komma till rätta med underskott inom främst grundskolan. Bland annat tas en vaktmästartjänst bort på förskolorna i Björnlunda, Stjärnhov och Laxne, neddragningar görs på Kulturskolan och “vissa vakanta tjänster i grundskolan” tillsätts inte.

Samtidigt som den styrande majoriteten säger att de vill bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete för att “ge eleverna bästa förutsättningar att nå så långt som det är möjligt” har man av ekonomiska skäl nu beslutat att inte rekrytera en ny pedagogisk utvecklingsledare för de kommunala förskolorna, efter den som nyligen avslutade sin tjänst. Samma arbete ska nu utföras av rektorerna, samtidigt som barnpengen, alltså kommunens ersättning till förskolorna för placerade barn, har sänkts jämfört med 2019.

Bakgrunden till besparingarna är att prognosen i maj pekade på ett underskott på 3 miljoner för barn- och utbildningsnämnden under 2020. I juni hade det förväntade underskottet minskat till ca 1,2 miljoner – främst tack vare att staten ersätter kommunerna för sjuklönekostnader under coronapandemin. Även förra året gick barn- och utbildningsnämnden med underskott på flera miljoner, vilket föranledde ett stort åtgärdspaket med besparingar. Den gången lade nämndens ordförande Linda Lundin (S) ansvaret på skolcheferna, som enligt henne “inte lyckats anpassa verksamheten till den budget som lagts.”

Vi i Vänsterpartiet Gnesta menar istället att de återkommande underskotten är en följd av medveten politik, med långvarig underfinansiering och smygbesparingar på välfärden. Genom att ständigt anta budgetar som inte tar full hänsyn till kostnadsutvecklingen tvingas skolchefer och förskolechefer varje år lägga ett omöjligt pussel. Å ena sidan har de verksamhetens behov och barnens rättigheter att ta hänsyn till, å andra sidan politikernas ständiga besparingskrav.

Inför 2020 fick Barn- och utbildningsnämden en utökad budget med ungefär 11 miljoner, eller cirka 3,7 procent jämfört med året innan. Samtidigt väntades antalet barn i kommunen öka med nästan 3 procent och kostnaderna för kommunal verksamhet med 2,7 procent enligt det prisindex som Sverige kommuner och regioner, SKR, tar fram. Det som ser ut som ökade anslag innebär alltså i praktiken en kraftig nedskärning av anslagen per barn.

Årets budget är inget undantag. I de senaste årens budgetar har kommunens verksamheter rutinmässigt ålagts effektiviseringskrav på 1-2 procent. Det innebär att om kostnaderna väntas öka med 4 procent på grund av stigande löner eller ökat antal barn och äldre, så höjs anslagen ändå bara med kanske 2 eller 3 procent.

Att minska kostnaderna med någon procent ett enskilt år utan att kvaliteten påverkas är säkert inte omöjligt, men det är naivt att tro att sådana krav kan genomföras år efter år i en personalintensiv verksamhet utan att både kvalitet och personalens arbetsmiljö påverkas. Utåt talar politikerna om “satsningar”, men ansvaret för att lösa den omöjliga ekvationen vältras över på skolchefer och personal.

När årets budget antogs föreslog Vänsterpartiet att 2 miljoner skulle omfördelas från kommunstyrelsens budget till välfärden. Man kan fråga sig hur rimligt det är att att den styrande majoriteten har två kommunalråd som jobbar heltid samtidigt som personal i skolan sägs upp, elever med särskilda behov nekas stöd och den kommunala förskolan saknar pedagogisk utvecklingsledare.

För att verkligen sätt stopp för utarmningen av välfärden och förhindra brutala nedskärningar i coronakrisens spår krävs dock stora statliga tillskott till kommunerna. Alternativen är kraftigt höjd kommunalskatt som drabbar låginkomsttagare oproportioneligt hårt, eller kraftiga nedskärningar de kommande åren. Vänsterpartiet har på riksnivå krävt höjda statsbidrag med 25 miljarder under 2020, vilket samtliga övriga partier sagt nej till – samtidigt som långt större belopp delats ut i stöd till storföretag och banker under coronakrisen.

Efter coronapandemin behöver vi bygga ett starkare och mer solidariskt samhälle. Det första steget måste bli att stoppa smygnedskärningara inom välfärden. Att satsa på den unga generationen är en av de bästa investeringarna vi kan göra.

Vänsterpartiet Gnesta

11 augusti, 2020

Uppdaterades: 26 aug 2020