Hemstjänsten

Så kan vi förbättra hemtjänsten i Gnesta

De senaste åren har det varit turbulent kring hemtjänsten i Gnesta. Personal har slagit larm om pressade scheman och stress, och medarbetare har sagts upp efter en konflikt om bland annat arbetsförhållanden.

Vänsterpartiet Gnesta har följt situationen under lång tid och verkat för åtgärder både i kommunfullmäktige och genom att lyfta frågan i media. Under hösten 2019 bildades en arbetsgrupp inom Vänsterpartiet som via kontakter med personal och brukare skaffat sig en bild av situationen. Vi har också tagit initiativ till dialog med den styrande majoriteten och ansvariga tjänstemän för informationsutbyte och konstruktiv diskussion och hade ett första möte den 12  februari 2020.

För att få en bättre hemtjänst måste vi först erkänna problemen. Ökad arbetsbelastning för de som arbetar inom äldreomsorgen och hemtjänsten är en utveckling som pågått under lång tid, inte bara i Gnesta. Vid mitten av 1980-talet hjälpte en anställd i hemtjänsten 4 personer under ett heltidspass, år 2005 var antalet uppe i 10 och 2015 nästan 13 i snitt, enligt en studie. Då är det kanske inte så konstigt att stress och sjukskrivningar ökar och att allt fler överväger att byta jobb.

När erfarna medarbetare lämnar verksamheten skapar det ytterligare problem. Hög personalomsättning leder till ökade kostnader för introduktion av nya medarbetare, svårighet att få tag på vikarier och bristande kontinuitet för brukare.

För att vända utvecklingen krävs kraftfulla åtgärder på två fronter: för det första mer resurser, för det andra ökat inflytande för brukare och personal för att göra omsorgen om de äldre så bra som möjlig.

När den senaste budgeten antogs av kommunfullmäktiga i december föreslog vi därför att 2 miljoner skulle flyttas från kommunstyrelsen till socialnämnden och antalet kommunalråd minska, vilket övriga partier tyvärr sade nej till. Vänsterpartiet har i riksdagen drivit igenom 7,5 miljarder extra till välfärden, som ger Gnesta kommun ungefär 5 miljoner extra under 2020. Dessa pengar bör gå till de verksamheter som idag är särskilt hårt utsatta.

Men det är långtifrån tillräckligt. Vikande konjunktur och en åldrande befolkning sätter stor press på välfärden i hela landet. 6 av 10 kommuner skär ner på äldreomsorgen under 2020 och välfärden behöver 90 miljarder extra till år 2026 för att behålla den kvalitet som finns idag, som i sig är otillräcklig. Om inte staten skjuter till dessa pengar kommer många kommuner tvingas chockhöja kommunalskatten. Att såväl den sittande regeringen som högeroppositionen M, Kd och Sd prioriterar skattesänkningar för de med allra högst inkomster och stora förmögenheter samtidigt som kris råder i många kommuner är fullständigt oansvarigt.

Mer pengar är dock inte hela lösningen. Vi ser ökat inflytande för både brukare och personal som nyckeln till både en bättre arbetsmiljö och mer effektivt utnyttjande av resurser. Genom att personalen regelbundet får tid att träffas och prata om sitt arbete kan konflikter förebyggas och lösningar på problem hittas, samtidigt som välfärden utvecklas.

Ökad möjlighet att påverka sitt eget schema gör hemtjänsten till en attraktivare arbetsplats. Rätt till heltid ska gälla för den som vill ha det, men det är lika självklart att småbarnsföräldern som behöver ha ett anpassat schema för att klara sin egen vardag ska få det. Men i en slimmad verksamhet som hela tiden går på minimibemmaning är det mycket svårt att tillgodose sådana behov. I längden betalar vi alla för det genom högre kostnader för sjukskrivningar, högre personalomsättning och sämre omsorg.

På sikt är arbetstidsförkortning med bibehållen lön rätt väg att gå för tunga och slitsamma välfärdsyrken. Försök med 6-timmarsdag har genomförts inom äldreomsorgen på flera håll i landet, med goda resultat i form av minskade sjukskrivningar, fler aktiviteter för de äldre och mer nöjda brukare. Vi vill att liknande försök genomförs i Gnesta, gärna inom hemtjänsten.

Tillsammans kan vi göra hemtjästen bättre för alla!

Läs mer om vårt arbete för hemtjänsten:

Interpellation till kommunfullmäktige, mars 2019

Öppet brev till socialnämndens ordförande, november 2019.

Debattartikel i SN, januari 2020.

Kopiera länk